söndag 6 juni 2010

Hur går man vidare?
När det känns som om varje steg man tar gör ont
Mitt barn gråter och jag kan inte trösta
Jag gråter ju jag också
Min man tassar på tå runt mig
Fångar upp
Tar över
Torkar tårar
Tröstar
Vi hade en så mysig kväll igår
Nu har jag ingen att ringa till och berätta
Knuten i magen är gigantisk idag
Jag tänker på allt som ska göras och mitt i tanken så glömmer jag
Försöker frammana en bild av min fina mamma
Allt jag ser är en tom, kall kropp
Vill ta fram mappen med bilderna men jag kan inte förmå mig att klicka upp den
Orkar inte se
Orkar inte se det som inte längre finns
Sveriges nationaldag
Vill inte gå ut
Vill inte klappas på axeln
Vill inte se medlidande i andras ögon
Då är det ju sant!
Då finns det ingen chans att låtsas
Sitter och stirrar in i väggen
Tittar på tv men ser inte vad som visas
Plockar undan lite men mitt i måste jag sätta mig
Det spelar ju ingen roll
Ingen roll
Du får inte gräva ner dig för detta nu!
Så skulle du ha sagt mamma
Försöker hitta styrkan
Är bara svag
Så svag

2 kommentarer:

Anneli sa...

Du, ni, klarar detta. Men tillåt dig att känna precis som du gör. Ta en dag i taget, vila, ät och sov. Tänker på dig vännen!

Anonym sa...

tänker på dig och lider med dig/er. Stor styrkkram från Pernilla (simben) KRAM