Sitter och försöker samla mina tankar. Jag får inte fatt i dom. Känns som om huvudet är fullt av ludd och jag har ett hårt hårt band om bröstet. Tårarna finns där.. långt inne.. dom kommer inte fram!
På förmiddagen har jag pratat med nära och kära och sen har jag ringt begravningsbyrån. Ska dit på fredag. Känns så formellt och konkret. Nånting att ta tag i.. nånting som håller en över ytan..
Berättade för Maya idag och hon reagerade först med en tår.. sen förklarade hon vilka fler som var i himlen.. sen frågade hon om hon fick ringa till sin mormor..
-Varför är du ledsen mamma? När du blir gammal får du ju också åka till himlen och då får du träffa mormor!
Allt regn och allt det gråa klarnade upp igår när vi kom ut från Hospice. Nu lyser solen och på nåt sätt så är det helt rätt! Det gråa hade passat min sinnesstämning bättre men solen.. det är så mamma som det kan bli! Mamma älskade solen och värmen!
Jag önskar att jag kunde bryta ihop och bli hysterisk en stund.. Det hade varit lättare än det här vakuumet!
Ska försöka vara ute i trädgården med mina flickor och min man.. bara njuta.. men det gör så ont emellanåt.. jag får lite smått panik och vill bara vara ifred..
Jag har så fruktansvärt ont i mitt hjärta!!!
Personlig utveckling...
4 år sedan
2 kommentarer:
Men söta rara älskade vän....blir så ledsen för din/er skull. Kan inte hålla undan tårarna. Det blev som du befarade, att det skulle vara över innan vi kommer ner.
Finns inga ord att säja, som kan göra det mindre jobbigt för dig. Men tänk hur din mamma skulle vilja ha det. Du skrev om solen - att det var henne (din mamma) Hon har det bra nu, på ett varmt soligt ställe, går hon hand i hand m sina nära och kära som har gått över till andra sidan. Ingen smärta och lugn och fin andning.
Ingen har kunnat göra mer än du har gjort.
Kram till dig och din familj.
Anna-Karin i övik
När Gullans smärta var över kom solen. Hon hämtade den och gav den till oss. Har så många fina minnen av din fina, fina mamma- hur hon stöttade och hjälpte mig när jag fick veta hur sjuk min pappa var. Minnen som aldrig kommer lämna mig, Gullan var en av mina stora förebilder och hjältar. Jag är stolt över att få ha varit hennes vän. Älskar dig Monica och jag finns här när som helst du behöver mig. Många, stora, långa kramar från Anna.
Skicka en kommentar