Utbytbart?!

Ibland är det tur att man vet att barn inte alltid säger logiska saker som dom egentligen menar utan att deras känslostormar styr. Häromdagen var jag inte värd mycket. Vi hade varit hos Eimi och flickorna och gjort gipsfigurer hela eftermiddagen så Maya och Anya var trötta.

Väl i bilen så blev Maya jättearg på mig för att hon inte fick sitta i mitten bak. Jag tycker inte att det känns så säkert.

Arg och ledsen sa hon:

- Jag vill ha en annan mamma!!

- Ska jag stanna till här borta så kan du springa in och se om det finns nån bra mamma där?

- Nej.. Jag vill bara ha.. du vet.. den där pappan som du är gift med!!

Pappas flicka ut i fingerspetsarna är hon och har alltid varit! :)

I övrigt så närmar sig julen med stormsteg och jag har massor av funderingar och mycket oro inför allt som komma skall.
Julen utan mamma.. Kan inte föreställa mig hur det ska gå till.

Skola efter nyår. Kommer jag att fixa det??? Är så orolig att jag t o m sökt jobb för att slippa få reda på om jag klarar det eller om det går åt pipsvängen. Grubblar mycket och vet inte vilket ben jag ska stå på.

Anya på dagis!! Min lilla bebis.. på dagis!!! Hon blir snart ett år. ETT ÅR!!! Hur gick det till???

Vart tog detta året vägen???

Jag försöker att varva ner och ta en dag i taget. Men när jag har lagt mig och mörkret omsluter mig så far tankarna. Det känns bokstavligt talat som om hjärnan går upp i nån form av hypervarv och jag vill bara kunna stänga av den!

Nåja. Jag är hur som helst tacksam över att jag har min fina familj och att jag har underbara vänner som ringer, skriver, bryr sig, ställer upp. Jag är dålig på att säga det men jag är så lyckligt lottad som har alla er.