Gott nytt år?

Det hoppas jag verkligen!!! Nästa år bara MÅSTE bli bättre!

Visst hade vi några ljusa stunder det här året

- Anya föddes

- Alla stunder vi fick vara tillsammans med mamma

- Gina och Macke... så fina när dom förlovade sig

Men annars var det mest tårar och ångest tycker jag.

Så nu får jag försöka att gräva fram den lilla energi som finns kvar. Vi ska försöka mot bort förkylningarna som fortfarande plågar oss. Anya är snorig och vi hostar så det gör ont i bröstet. Bara Maya som klarat sig än så länge.. (peppar peppar)

Maya sa förresten för en stund sen:

- Åh mamma vet du vad jag ser? Något som är gult och börjar på S. En klocka!!! :)

Ikväll ska jag proppa i mig en massa alvedon och nässpray och sen ska vi göra oss fina och ge oss ut till Hissmossa! Där är vi bjudna på trerätters middag och gott sällskap och fyrverkeri.

Längtar efter Lina så det ska bli jättemysigt!

Gott nytt år allihop!

Nu måtte det väl ändå snart bli bättre..

Sitter här.. fortfarande i sjukstuga. Anya blev ju dålig på julafton och hon har fortfarande feber och hosta stackarn. Näsan är igentäppt och hon är alldeles hålögd lilla hjärtat. Får väl se hur det blir till imorron. Vi har ju middag och bowling inplanerat med familjen Thoren och sen nyår i Hissmossa på fredag. Hoppas hon piggnar till.
Gör så ont i en när barnen inte mår bra.
Dessutom sover jag inte alls på nätterna just nu. Om inte Anya snurrar och hostar så är det mina tankar som snurrar.
Jag vet inte om jag nånsin har mått så här. Det har gradvis blivit värre ju närmre julen vi har kommit och ångesten har inte släppt än. Jag tänker på mamma hela tiden och jag tror på allvar att om jag inte hade haft min Tom och mina flickor (och mina nära kära vänner) så hade jag nog varit hos mamma nu och så har jag aldrig förr kännt! Nånsin!
Dessutom har jag fått ta en massa skit för nåt som var tänkt som omtanke och värme och det sårar. Först blev jag bara ledsen men nu är jag besviken och arg över att nån kan tro så ont om mig. När det sen går ut över barnen så gör det mig ännu mer ledsen.
Så.. just nu står jag på några av de nedersta stegpinnarna och jag hoppas att jag slipper få reda på hur många som finns under mig och jag hoppas att jag snart orkar börja klättra uppåt.

Så blev det ändå julafton i år också..

Vi fick en jul i år också. Jag har in i det sista känt att jag helst skulle vilja strunta i det helt och hållet men för ungarnas skull måste man ju skärpa till sig och visa en glad front. Maya har sett mig gråta en del men jag har förklarat att jag saknar mormor jättemycket och hon har pratat massor om mormor i helgen. Igår tände vi ett ljus på trappan istället för på kyrkogården. Då kunde vi se det fina tyckte vi.

Lillejulafton spenderades hos familjen Thoren i Röke. Vi hade knytkalas och åt god mat tillsammans och sen spelade vi Wii och bytte julklappar. Maya fick en stor pyssellåda och Anya fick en fin lampa med Tingeling till sitt nya rum plus en jättesmart förvaringsgrej att hänga på väggen.

Julafton skulle Britt, Macke och Sandra komma till oss men med Tom så dassig och förkyld så ville vi inte smitta ner dom och dessutom var det en hiskeligt väglag så vi bestämde oss för att skjuta på firandet till mellandagarna. Det visade sig vara ett bra beslut trots allt för Anya hade hög feber hela julafton stackarn. Hon sov mest och orkade bara leka med sina julklappar korta stunder.

Så vi spenderade julafton själva här och det var mysigt det också även om vi saknade Mauritzsönerna jättemycket! Här är en trött mamma, en superglad Maya och en skeptisk Anya precis när Tomten har kommit! :)

Anya var alldeles feberrosig om kinderna och hon vågade inte gå fram till Tomten och hämta paket men Maya hjälpte så gärna till!

Hon assisterade Tomten med både sina egna och Anyas paket. Jag tror Tomten tyckte att det var bra!

Anya tyckte att paketen var roliga men orkade inte riktigt riva av papper och kolla på dom. Hon satt mest och tittade.

Tomten kom med så mycket paket så naturligtvis fick han ha en kram av Maya. Anya tittade lite under lugg (som om hon hade nån) och vinkade svagt.

När Tomten hade gått så öppnades paketen och Maya utbrast: Åh jag är så lycklig för mina presenter!!! Hon fick mikrofoner, Tom och Jerry-filmer, Målarböcker och kläder mm. Anya fick djungeldjur på hjul och saker som lät och blinkade. Hon orkade med en liten dans mitt i feberyran.

Klockan tre var det dags för Kalle Anka och hans vänner och för första gången satt jag och Maya och tittade tillsammans och hade jättekul! Anya och Tom sov. Börjar bli en tradition för Tom. :)

Det var så roligt att dela en så stor del av ens barndom med sitt eget barn.

Efter Kalle var det dags för mig att ta en tur med bilen och en viss tomteutstyrsel. Vi hade nämligen bytt tomtetjänst med familjen Nilsson och det funkade ju kanon!! Alla blev glada och båda tomtarna fick kramar av storögda barn! :)

Kvällen fördrevs med "Tomten är far till alla barnen".

Idag har vi varit hos Svärmor och Sven och firat jul med dom. Anya var betydligt piggare även om hon har haft feber idag också. Tom är fortfarande jättedassig och har ont ner i lungorna så jag ska försöka få iväg honom till doktorn.

Vi fick iaf god julmat och barnen fick julklappar. Barbiedockor till Maya och sjungande hund som viftar på öronen till Anya. Mamma och pappa fick choklad!

Nu är snart den här kvällen också slut och Tom och Anya sover på soffan. Funderar på om jag ska gå och lägga mig eller om jag ska se om det är nån bra film på tv.. Tror det blir det första faktiskt!

Imorron är det en god väns födelsedag! :)

God fortsättning alla

Mamma mamma mamma
Det finns så mycket sorg och så många tårar här ikväll
Mina fina flickor vill ju ha dig här.. Det vill vi alla!
Jag saknar dig så det gör ont i hela min kropp och jag får riktigt anstränga mig för att inte braka ihop i en hög.
Hade jag kunnat så hade jag lagt mig i en hörna och dragit ett täcke över mig och stannat där över helgerna men du kommer ju inte tillbaka iaf!
Ingenting är som det ska!!!
Ingenting!

Wiwishu a mawiwishu..

Maya kom hem från dagis förrförra veckan och berättade att dom hade tränat till luciatåget. Vi har lärt oss en ny sång förklarade hon och stämde upp:
"Wiwishu amawiwishu
wiwishu amawiwishu
wiwishu amawiwishu
and a happy new year!" :)
(We wish you a merry christmas)

Just nu tar jag till vara på varenda sån ljuspunkt för annars känns allt mest nattsvart just nu. Allt är ett enda kaos här hemma. Renoveringen kommer ingenstans, alla går varandra på nerverna och till råga på allt har Tom blivit sjuk så vi får nog skjuta på julfirandet i år. Eller åtminstonde fira själva. Så förbannat trist och ledsamt att jag mest bara bölar hela tiden.
Tom kan ju inte hjälpa att han är sjuk men jag är så fruktansvärt arg på honom och så får jag dåligt samvete och känner mig som världens sämsta fru.

Jag saknar mamma så jag håller på att bli galen. Jag VILL INTE att hon ska vara borta!!!

Så just nu griper jag som sagt efter små små ljusglimtar och samlar på mig energi för att orka njuta av dom! Igår var jag på julbord/fest/spex/avslutning på skolan och det var alldeles underbart!

Idag var Lina och Elin här och det var också mysigt!

Jag och Maya var och shoppade lite julklappar till Anya och pappa och hade lite mys bara vi två.

Nu ska jag försöka sova.

Julgotter i Röke

Den här helgen har jag varit gräsänka. Tom har varit i Malmö och spelat Malmö Open i schack och sen sovit hos sin mamma. Jag och flickorna spenderade lördag och söndag i Röke hos familjen Thoren. Vi har gjort pepparkakor, marsipanfigurer, ischoklad och annat gott.

Anya gillade ischokladen så mycket att hon fick bada! :)

Tack till familjen Thoren för att dom orkat med oss och ett jättestort tack till Thomas och Eimi som tog mina flickor i morse så att jag fick sova bort ett migränanfall som började i natt. Vet inte vad jag skulle gjort annars!

Maya har fått en ny hobby. Hon älskar att fotografera allt och alla. Hon brås nog på sin pappa i det oxå kan jag tro! Här är lite av hennes senaste alster (efter att vi har sållat bort alla närbilder av diverse barnprogram).

Julstämning?

Jag har så svårt för att få nån julstämning i år. Jag saknar min mamma så det gör ont i hela mig. Jag saknar alla samtal inför julen om mat och klappar. Jag försöker tvinga mig själv för barnens skull. Nästa vecka blir förhoppningsvis sovrummet klart så vi kan röja här och få upp granen. Då kanske lite känsla kommer.

Idag ska vi flickor åka till Röke och göra julegotter. Tom är i Malmö och spelar schack hela helgen och sover hos svärmor. Igår, när han var på väg dit, körde han i diket men tack och lov så blev varken han eller bilen skadad och det bodde en bonde där som kunde dra upp honom med traktor. Men jag blev skärrad och har haft svårt att sova i natt.

Den här veckan har innehållit en del annan vånda. Jag har funderat mycket på framtiden ett tag. Började tvivla på om jag fixade att gå tillbaka till skolan och sökte därför jobb istället. Jag fick jobbet och bad att få tänka på saken. Körde till skolan för att känna mig för lite och där landade allting. Det är ju där jag vill vara lite till. Spenderade en eftermiddag med min fina, nya klass och det var en lisa för själen.
Gamla klassen var på praktik så dom träffade jag inte men det var bra på sätt och vis. Hade dom varit där så hade jag förmodligen landat hos dom istället och då inte fått chansen att känna på nya gruppen.

Nu har jag en gnällig unge som står och drar i min arm. Bäst att ta henne och gosa lite. Uppladdningen av filmen jag tänkte ha verkar inte funka så jag avbryter och förmodligen blir det ett långt tomrum istället när jag väl publicerar det här inlägget. Men men.. shit happens!

Natten går tunga fjät..

Idag klockan sju på morronen så begav sig familjen Österström till dagis för att fira Lucia med alla kompisar och föräldrar och syskon. Maya ville vara Lucia för första gången. Hon har varit tomte och pepparkaksgumma de andra åren. I fjol missade vi pga maginfluensa. Men i år kom vi iväg. Fröknarna hade bestämt att vi skulle vara ute... i 10-.. Jaja.. Fint var det och stämningsfullt men svinkallt.

Maya sjöng "Sockerbagaren" alldeles själv. Hon var så duktig att mamma fick en liten tår i ögonvrån och pappa pöste över av stolthet. Lillasyster skrek mest av kylslag.

Vi fick iaf gå in och äta gröt efteråt och det blev en riktigt mysig stund med alla där i matsalen. Anya fattade tycke för köket så jag antar att om dom blir av med henne sen så är det där dom ska leta först! :)

Innan i veckan så försökte jag mig på att ta lite bilder som vi skulle kunna göra julkort av. Jag borde ju insett att mina barn inte kan vara allvarliga på kort och definitivt inte när dom är tillsammans. Här är några av bilderna som blev tagna!

Jag hoppas att dom har världens snabbaste bredbandsuppkoppling i himlen så att du såg Maya idag mamma!! Hon var så fin och så duktig när hon stod där och sjöng inför alla!

Utbytbart?!

Ibland är det tur att man vet att barn inte alltid säger logiska saker som dom egentligen menar utan att deras känslostormar styr. Häromdagen var jag inte värd mycket. Vi hade varit hos Eimi och flickorna och gjort gipsfigurer hela eftermiddagen så Maya och Anya var trötta.

Väl i bilen så blev Maya jättearg på mig för att hon inte fick sitta i mitten bak. Jag tycker inte att det känns så säkert.

Arg och ledsen sa hon:

- Jag vill ha en annan mamma!!

- Ska jag stanna till här borta så kan du springa in och se om det finns nån bra mamma där?

- Nej.. Jag vill bara ha.. du vet.. den där pappan som du är gift med!!

Pappas flicka ut i fingerspetsarna är hon och har alltid varit! :)

I övrigt så närmar sig julen med stormsteg och jag har massor av funderingar och mycket oro inför allt som komma skall.
Julen utan mamma.. Kan inte föreställa mig hur det ska gå till.

Skola efter nyår. Kommer jag att fixa det??? Är så orolig att jag t o m sökt jobb för att slippa få reda på om jag klarar det eller om det går åt pipsvängen. Grubblar mycket och vet inte vilket ben jag ska stå på.

Anya på dagis!! Min lilla bebis.. på dagis!!! Hon blir snart ett år. ETT ÅR!!! Hur gick det till???

Vart tog detta året vägen???

Jag försöker att varva ner och ta en dag i taget. Men när jag har lagt mig och mörkret omsluter mig så far tankarna. Det känns bokstavligt talat som om hjärnan går upp i nån form av hypervarv och jag vill bara kunna stänga av den!

Nåja. Jag är hur som helst tacksam över att jag har min fina familj och att jag har underbara vänner som ringer, skriver, bryr sig, ställer upp. Jag är dålig på att säga det men jag är så lyckligt lottad som har alla er.

Äventyr i Danmark

I helgen har jag och min man äntligen varit iväg på tu man hand! Vi åkte till Bromölla tidigt lördag förmiddag och lämnade över våra flickor i Conny och Erikas vård. Erika körde oss till stationen och därifrån tog vi tåget till Köpenhamn. Vi hade varit i valet och kvalet om tåget efter att ha läst om Sjs vanliga kaos men vi chansade. Med undantag för ett felvalt spår och en backning för att rätta till så kom vi fram till danska hufvudstaden i exakt utlovad tid!

Vi kunde inte checka in på hotellet förrän tre så vi gick och letade restaurang och åt lunch, vilket till min förvirring heter frokost i Danmark. Vi tog en vända på Ströget också och där var det pyntat och fint med stora röda hjärtan mellan husen. Vilken blandning av affärer, människor och dofter.

Efter lunchen letade vi upp vårt hotell som hette Wake up Copenhagen. Vi checkade in och åkte sen upp och ner i hissen utan att ha någon som helst koll. Till slut lyckades vi hamna med en man som använde sitt rumskort för att få hissen att lyda så då gjorde vi detsamma och hamnade rätt! :)
Inne på hotellrummet kunde vi inte tända lamporna förrän Tom kom på att även här var man tvungen att använda kortet. Nu är vi världsvana och har full koll på tekniken! :D

Dusch och vila (nåja) innan vi gick ut på stan igen framåt kvällningen. Vi letade först efter en halsduk åt Tom för han hade glömt sin hemma men de flesta affärer hade börjat stänga och dom som hade öppet fortfarande var antingen svindyra eller halsdukslösa! Vi gick till Sultan Palace och åt turkisk buffé istället. Tom beställde Fladöl och jag beställde en lille en! :D

Kallt var det och snöigt var det och blåsigt var det men vi valde ändå att skippa taxi och promenera vart vi skulle och det känns i benen idag men skönt var det faktiskt!
Jag hade ju sett fram emot att få sova en hel natt. Tror ni jag kunde sova??? Näääääääääääädå! Jag vände och vred mig och låg i nån sorts halvdvala hela natten. Är det inte typiskt?! Men det var ändå skönt att kunna ligga kvar i sängen i morse.

Efter dusch och påklädning så checkade vi ut och gick sen till ett ställe som hette Hollywood och åt en maffig frukost (morgenmad)sbuffé. Ägg, bacon, pannkakor, fil och massa annat gott tillsammans med en stor Kaffe Latte.

En runda på Ströget igen gav utdelning i form av ett litet tomtetroll till Maya och en halsduk till Tom. Sen styrde vi kosan mot Tivoli. Det snöade men var inte alls lika kallt som dagen igår. Vi gick runt och tittade på allt som fanns att titta på, gick in på ett mysigt ställe och drack glögg och bara mös innan vi skulle åka hem.

När vi kom till centralen så visade det sig att vårt tåg som skulle gå 13.43 var en kvart försenat. Nåja, suckade vi.. är det bara en kvart så. Tji fick vi visade det sig. När vi väl kom på tåget så var jag nojjig för att det stod Kristianstad och inte Karlskrona på infoskyltarna. Inte vårt största problem det heller. När vi passerat Eslöv så var det plötsligt stopp. I TVÅ TIMMAR stod vi bakom ett j-a godståg bara för att nån j-l i Höör hade ringt och sagt att det lät konstigt om godståget. Alltså stannade det 700 meter långa godståget mitt i ödemarken och sen skulle två man granska alla hjulen för att se om nåt av dom lät!!!! Där satt vi!
När vi sen äntligen kom igång igen visade det sig att dom hade förfrusna växlar i Hässleholm så vår tågvärd fick gå av med jämna mellanrum och själv kolla att alla växlar var rätt och riktiga!!
Han var något less!
Till slut kom vi till Kristianstad och där fick vi vänta i nästan en timme innan vi äntligen fick stiga på ett nytt tåg och åka vidare till Bromölla!

Jaja.. vilket kaos!!! Men skönt var det att äntligen komma hem till våra fina flickor och få krama dom! Jag är så glad att jag och Tom är så lika i det fallet. Vi tycker om att åka iväg nån gång då och då. Men vi ÄLSKAR att komma hem igen och bara vara hemma med vår familj!

Hur som helst så är vi evigt tacksamma för att Conny och Erika tagit så väl hand om våra flickor. Hoppas vi kan ge igen nån gång!

Varför?

Tänk vad många frågor det finns i världen.. Frågor som man surrar runt med i huvudet hela dagarna. En del stora frågor och en del små.. Dom stora frågorna kan man ju dela med andra och diskutera men sen finns det ju de små.. de larviga.. dom som man inte vågar säga högt..

Varför dras jag till hyllan med barnmat mm i affären trots att jag inte behöver nåt? Måste vara nån undertryckt längtan efter att hitta diverse sömnmedel for kids där..

Varför står det en rosa foppatoffel på toa?

Varför blir man alltid kissnödig på vintern när man precis tagit på sig alla kläder och ska gå ut?

Varför överraskar inte grannen mig genom att skotta vår uppfart oxå?

Varför är jag aldrig den miljonte kunden i nån affär som har ett pris för en sån?

Varför spelar jag inte på lotto?

Varför sitter jag här och tramsar?

Imorron ska jag och mina flickor köra till Jakriborg och mysa med Anna och Jonas. Axel jobbar, något som Maya tycker är tråkigt eftersom Axel tycker om prinsessor. Eller.. ja så sa hon iaf ikväll.
På fredag hoppas jag på en tripp till Ullared för att handla alla julklappar på ett bräde.

Nu ska jag gå och borsta tänderna och sen krypa ner här i soffan hos min (än så länge) sovande bebis. Ååååååh vad jag längtar till helgen.

För övrigt behöver jag hållna tummar och tår. Varför berättar jag en annan gång!