Finns hon??? Kommer hon när man minst anar det och byter ut ens glada, mysiga unge mot ett litet monster?? Fort går det oxå. Man hinner knappt blinka så är det bytt! Jag tittar under bord och bakom fåtöljer efter mitt barn men kvar finns bara ett ursinnigt, studsande, skrikande litet barnliknande liv.
Efter en alldeles för lång stund kommer så Dramafén och gör sitt byte. Monstret försvinner och ersätts av en liten, ynklig, gråtande dramadrottning. Stora tårar och dramatiska gester. Hjärtskärande ord som "Iiiiiingen tycker om mig!"
Till slut är hon tillbaka, mitt barn... Lika snabbt som hon försvann så ligger hon där i min famn, hulkande och svettig. Jag kramar henne och säger att jag älskar henne och hon kramar mig tillbaka.
Varje sån här ofrivillig bytesaffär gör mig helt urlakad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar