Det var länge sen jag uppdaterade bloggen nu. De senaste tio dagarna har varit de värsta i mitt liv. Om det finns ett helvete så tror jag att det är så här det är.. Att man vaknar upp och tror att allt bara varit en mardröm och när man öppnar ögonen så står där en djävul och skrattar en rakt i ansiktet och visar en att mardrömmen är ens verklighet.
Det är så svårt att hänga med i svängarna. Att uppskatta sina barn och gråta av lycka i ena sekunden och vrida sig i ångest i nästa.
Min älskade älskade mamma har fått veta att det inte finns något mer att göra åt hennes cancer. Den har spridit sig och blivit större. Hur hanterar man ett sånt besked? Mamma själv säger att hon ska ta till vara på varenda dag hon har här hos oss. Hon vill träffa barnen så mycket som det bara går och hon vill vakna på morronen och känna efter vad som känns bra för stunden. Hon har ju så rätt. Jag önskar bara att jag kunde vara så stark!
Jag håller ihop ganska bra under dagarna även om jag har svårt för att träffa folk. Men om kvällar och nätter så kryper det i hela kroppen och hjärnan svämmar över att tankar och bilder.
Jag är livrädd för vad som komma skall.
Jag vet att mamma tänker likadant och har sina mörka stunder hon oxå.. jag hoppas bara innerligt att hon delar dem med mig. Att hon inte håller inne med något utan använder mig som det stöd jag vill vara och det stöd som hon alltid har varit för mig i alla lägen!
För att pigga upp henne och för att få lite pejl på att det finns gott i livet oxå så har jag lagt in lite bilder från de senaste dagarna!
Jag hann få ett ordentligt kort på min stora fina dotter innan teaterapan i henne kom fram! :) Håll till godo med den här sviten:
Anya har invigt sin gåstol idag. Hon är ju inte redo att trava runt i den men hon tyckte det var mysigt att sitta upp och titta sig omkring. Lite märkligt var det nog ändå att hon nådde golvet och att stolen rörde sig när hon sparkade med fötterna. :)
Häromdagen var vi på ett dagis som ligger här intill. När dagis är stängt är det ju fritt fram att gå dit och leka. Maya älskar det! Inte minst för att pappa och mamma också kan leka där. Rutchkanan och gungbrädan är rejält tilltagna och håller för heffaklumpar och tesslor oxå! :D
På valborgsmässoafton var vi hos Thomas och Eimi i deras nya hus i Röke. Jag var allt annat än pigg efter allt som hänt tidigare på dagen men det är skönt med vänner som man kan gå till utan att behöva göra sig till eller sätta på sig en mask. Efter att vi tittat på brasan så upptäckte Zoe och Maya en brandbil. Här är två stycken jättetrötta flickor uppflugna på röda faran!
Vi har också haft celebert besök av en alldeles ny liten tjej. Elin heter hon och hon har en alldeles speciell plats i mitt hjärta! :)
Vi har också varit hos mormor och hälsat på en del. Vi vill att hon och barnen ska få tillbringa så mycket tid som bara är möjligt. Anya och mormor härjade i soffan och Maya passade på att måla och rita med mormor.
Som sagt.. livet är märkligt.. hur det kan svänga så.. glädje.. sorg.. glädje.. sorg.. Det tar musten ur en!
Massa kärlek och hörni.. TA VARA PÅ LIVET NI HAR VARJE MINUT!!! Lägg inte energi på sånt om är onödigt! Omge er med människor som får er att må bra!
Den här badkappan fick Maya av mormor när hon var nyfödd. Nu kan Anya ha den. Jag försökte hitta en bild på Maya när hon var i samma ålder men den är bland alla våra brända skivor nånstans. Här är en länk till mitt galleri på familjeliv istället:
Så här mysigt är det att krypa upp i soffan när man är nyduschad! :)
